๐๐ข๐ช๐ฎ๐ข๐ฬง๐, ๐๐ ๐ฃ๐ฎ๐งฬ๐ฎ ๐๐๐๐ (๐๐๐) – Ministeriu Interior, liu hosi Gabinete Planeamentu Estratรฉjiku (GPE), hala’o formasaun kona-ba Planeamentu, Monitorizasaun no Avaliasaun ba Kargu Xefia no-mos Pontu Fokal Planu no Finansas, tutela Ministรฉriu Interior nian, iha Postu-Administrativu Maubara, Munisipiu Liquiรงa.
Iha aberturaย reprezentante Ministru Interior, atual Xefi Gabinete Ministeriu Interior, Paulo Assis Belo, konsidera formasaun neโe importante tebes ba kargu diresaun sira hotu.
โGPE presija atu kontinua partilha informasaun konaba oinsa prepara planu, halo monitorizasaun no prepara relatoriu dezempenhu neโebe diak liu husi formasaun espesiรกl tanba neโe, lia menon husi Ministru Interior katak, ita tenki aproveita ho didiโak, ita iha UN Women neโebรฉ fo apoiu mai ita, atu ita bele forma ita nia aan, atu ita bele rezolve ita nia treinamentu neโe laโo ho diโak, tanbaย tinan-tinan ita kontinua planu atu lao diโak liuhusi formasaunโ, esplika Paul Assis, iha salaun enkontru Institutu Nasionรกl Peska no Agrikultura (INPA) Maubara.
Paul Assis konsidera, atividade neโe kontempla ona iha Planu Asaun Annual Gabinete Planeamentu Estrategiku nian hodi kontinua halao formasaun atu nune formandu sira bele komprende ho diโdiak oinsa prepara planu neโebe diak, iha abilidade ba monitoriza no iha kapasidade prepara relatoriu no halo avaliasaun.
โRelasiona ho Planu Gabinete Planeamentu Estratรฉjiku (GPE), implementa atividade Formasaun kona-ba Planeamentu Monitorizasaun no Avaliasaun ba Kargu Diresaun no Xefia, Pontu Fokal Planu no Pontu Fokรกl Finansas, tenke, konsentra didiโak para bele aprende para oinsa bele halo planu tuir prioridades Ministรฉriu nian, aprendeย ida-neโebรฉ maka prioridade ida-neโebรฉ maka lae. Buat hotu ita bele alkansa ho diโak wainhira ita iha planu neโebรฉ diโak, wainhira ita iha planu neโebรฉ laloos ita sei la alkansa ita-nia objetivuโ, subliรฑa.
Entretantu, Koordenador GPE, Bendito Jose Casmiro, hateten, IX Governu Konstitusional, liu hosi Ministeriu Interior sei kontinua fo formasaun neโe ba funsionairiu sira iha futuru.
“Objetivu hosi formasaun neโe maka atu hasaโe abilidade jestor sira Ministeriu Interior nian. Tanba neโe Ministรฉriu Interior liuhusi Dekretu Lei No 6/2026 11 Fevereiru alterasaun dahuluk husi Dekretu Lei No 73/2023 14 Setembru, Organika Ministรฉriu Interior iha artigu 30 kontinua mantein ezistensia Gabinete Planeamentu Estratรฉjiku, hodi fo apoiu tรฉkniku no polรญtika ba Ministรฉriu Interiรณr hodi prepara, elabora no jere Planeamentu Estratรฉjiku, Planu Asaun Ministรฉriu Interior no dezenvolve mekanismu ka jestaun ba Monitorizasaun no avalia implementasaun programa Governu, Planu Estratรฉjiku no Planu Asaun Ministรฉriu Interiรณr nianโ, haktuir.
Nia dehan, metodu neโebe uja maka partisipativu neโebe sei ajuda formandu sira envolve ativu iha prosesu tomak atividade formasaun nian hanesan diskusaun grupu, ezersรญsiu, husu no hatan.
Iha fatin hanesan, Programme Analyst for Governance, Peace and Security UN Women nian, Flora Wai Shan Chan, agradese ba Ministeriu Interior neโebe durante neโe sai parseria importante hodi hasaโe partisipasaun feto iha promosaun igualdade jeneru nian.
โObrigadu barak ba oportunidade, hau hodi Nasoins Unidas nia naran, ha’u hakarak hato’o ha’u-nia apresiasaun ba ministรฉriu Interior, liuliu ba ihaย Ministru Interior nia lideransa no parseria ba iha promosaun igualdade jรฉneru no reforsa protesaun direitu feto no labarik-feto sira-nian iha Timor-Leste. Ha’u mรณs hakarak hato’o ha’u-nia agradesimentu no apresiasaun ba iha IX Governu konstitusionรกl Timor-Leste nian, liuliu ba Ministรฉriu Interiรณr, ba parseria,ย halo ona progresu furak no signifikativu hodi hasa’e partisipasaun no reprezentasaun umanu iha pรกs no seguransaโ, deklara Wai Shan.
Reprezentante UN Women neโe hateten, durante neโe Ministeriu Interiorย mรณs hametin resposta ba jรฉneru hodi responde ba dezafiu seguransa tradisionรกl no emerjensia sira, hanesan trรกfiku Humanu, dezastre relasiona ho impaktu ka mudansa klimรกtika.
โAmi hakarak kongratula Ministeriu Interior iha adosaun ba estratรฉjia seguransa nasionรกl foin lalais ne’e, ne’ebรฉ fornese parseria ida imporantante hodi hametin pรกs, estabilidade no dezenvolvimentu nasional. Entretantu, planu asaun anuรกl sira-ne’e sai hanesan violasaun entre vizaun estratรฉjiku sira no implementasaun pratika, nune’e sei transforma prioridade nasionรกl sira ne’ebรฉ luan liu iha estratรฉjia seguransa nasionรกlโ, akresenta.
Wai Shan hatutan, atividadeย jรฉneru ne’e esensiรกl atu asegura se lae, bele sai dezafiu ba dezenvolvimentu nasional. #Elisa




